Mediemissionsarbete bland minoritetsspråk i Ryssland i 30 år

Den här artikeln är baserad på ett radioprogram som sändes på vecka 19 i Finland. I studion var Hannu Haukka, verksamhetsledaren för MedieMission International, Andreas Wirth, vice verksamhetsledaren och Markku Tenhunen, informationschef.

Markku: I år blir det 30 år sedan vi inledde arbetet bland minoritetsfolken i Ryssland. Under sommaren sänder vi i Finland flera radioprogram där vi berättar om dessa projekt på minoritetsspråk, bland annat finsk-ugriska språk.

Hannu: Vårt arbete grundar sig på missionsbefallningen: “Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen.” Jesus sade också: “Och detta evangelium om riket skall predikas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk, och sedan skall slutet komma.”

För 30 år sedan fanns det i Sovjetunionen 127 minoritetsfolk som omvärlden visste väldigt lite om. Jag började inse att vi har ett enormt missionsfält där, men då trodde jag ännu att det ryska språket var nyckeln till de nästan 300 miljoner sovjetmedborgarnas hjärtan. Det var min uppfattning då. Då började Gud öppna mina ögon. I Sovjetunionen talades ryska som huvudspråket men jag började se att det fanns ett stort antal människor som inte var av rysk härkomst.

Visionen att nå tiotals miljoner icke-rysktalande sovjetmedborgare kom när jag en kväll var ute och gick och bad till Gud. Då öppnade Han mina ögon och talade till mig: “Hannu, samla representanter från alla provinser och varje autonom republik i Ryssland.” Vi bjöd in dem till ett möte i St. Petersburg. Där fick också den kristna medieföreningen sin början och den tjänade mediearbetet i Ryssland under de kommande tio åren.

Under den sista mötesdagen i St. Petersburg hände det något som jag aldrig glömmer. Vi hade haft fina dagar tillsammans och kände Guds välsignelse över oss starkt. En liten grupp vänner hade samlats framför mig och en av dem fungerade som talesman. Han sade: “Vi tackar dig och Laura för många års arbete bland ryssar.” Han hänvisade till den animerade TV-serien Superbook som blev rentav århundradets mirakel i Sovjetunionen. Han fortsatte: “Ni har gjort bra program, många har kommit till tro, men vi vill bara fråga, när ska det bli vår tur? De människor vi företräder talar inte ryska som modersmål. Får de någonsin en chans att höra evangeliets budskap på sitt modersmål på radio och tv?

De närvarandes ansikten visade dem vara från Asien, Sibirien och den muslimska Kaukasien. Det fanns också judar och representanter från finsk-ugriska folk med mera. Var och en av dem talade något annat språk än ryska som modersmål. Vi hade varit så koncentrerade på vårt mediearbete på ryska så att jag ärligt talat inte insett det. Jag var rörd och sade till sist: ”Jag har inte varit medveten om problemet och jag vet inte vad jag ska säga. Våra resurser, vår personal och utrustning är knutna till ryskspråkigt mediearbete. Men en sak lovar jag er: I vår studio kommer vi att be för er och för de folkslag ni representerar. Vi kommer att be Gud att ge oss allt vi behöver för att kunna hjälpa er och arbeta tillsammans med er för att föra evangeliets budskap till dessa folk. Jag vet att Gud hör när vi ber till Honom.” Sedan berättade jag om många mirakel som vi redan hade upplevt till exempel när Gud försett oss med ekonomiska medel.

Konferensen i St. Petersburg var över och vi återvände till vår studio i Finland.  Vi fortsatte att be för dessa folk och skrev om dem i våra nyhetsbrev. Vi talade om hur mycket arbetet skulle kosta och vilken utrustning som behövdes för att börja tjäna också minoritetsfolk i Ryssland. Det uppskattades att det totala beloppet uppgick till cirka två miljoner finska mark.

På den tiden var det inte riktigt möjligt att samla in pengar för detta ändamål i Finland. Vi åkte till Kanada med Laura för att träffa Marvin Kehler som då var den lokala ledaren för Campus Crusade i Kanada. Vi hade aldrig träffats tidigare i något sammanhang. Jag gick till hans kontor och han sade: ”Gud skickade er till oss. Berätta, vad har ni på hjärtat?”

Jag talade om den vision jag hade fått, om konferensen i St. Petersburg och representanterna av olika folkslag som frågade: “När ska det bli vår tur?” Då sade Marvin Kehler: “Hur mycket pengar behövs det?” Jag berättade summan för honom. Och sedan sade han: “Vi svarar för de ekonomiska resurserna och ni får verktyg för att föra evangeliet till dessa folk på deras modersmål. Ska vi säga så?” Jag blev alldeles förvånad. Vi hade fått uppleva Guds underbara ledning.

Markku: Hur började MedieMissionens arbete bland finskugriska och andra minoritetsfolk?

Hannu: Av de sibiriska folken fanns representerande: tuviner, burjater, jakuter och tjuktjer och av finskugriska folken udmurter, marier, mordvinier och komier. Vi bjöd in representanter för dessa språkgrupper till vår studio i Kervo i Finland. Här påbörjades sedan produktionen av andliga TV-program för deras folk, på deras modersmål. Utöver sibirier och finsk-ugrer kom arbetet att omfatta också folk från andra delar av Sovjetunionen: kazaker, kirgizer och uzbeker i Centralasien, tatarer, tjuvasjer och basjkirer i Mellersta Ryssland samt avarer, lezkiner, azerer, kumyker, tabasaraner och laker på Kaukasus. Också europeiska folk, ester, letter och armenier, ingick i dessa grupper – jämte ryssar, vitryssar och ukrainare som är majoritetsfolk.

I Uppenbarelseboken (7:9–10) står det: ”Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folkslag och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i händerna. Och de ropade med hög röst: ’Frälsningen tillhör vår Gud, honom som sitter på tronen, och Lammet.’”

Det här stället i Bibeln tänker jag ofta på. Att en dag i himlen finns en stor skara människor från olika stammar, folkslag och språk som prisar Gud för att frälsningen kommit också till dem. Det är underbart att MedieMissionen har fått vara med att föra evangeliets budskap till dem.

Andreas: Detta Bibelställe talar om det som ligger på Guds hjärta. För Honom är alla små folkgrupper lika viktiga som de stora nationerna. Gud ser till och med den minsta språkgruppen och det minsta folkslaget och vi får läsa om det på Uppenbarelsebokens sidor!

Markku: Det här visar också vad som ligger på Hannus och Lauras hjärta, och också på deras hjärtan som ber och stödjer vårt arbete.

Hannu: Ja, och detta arbete skulle inte vara möjligt utan så många trogna vänner till vårt arbete.

Andreas: Kärnan i vår mission och verksamhet är missionsbefallningen som innehåller ett löfte både i början och i slutet. Jesus sade: ”Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar. Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut.”

Det är uppmuntrande att komma ihåg att Jesus har fått all makt i himlen och på jorden. Det är inte fråga om oss utan om Honom. Det andra löftet som ingår i missionsbefallningen är att Han ska vara med oss till tidens slut. Gud lovade oss aldrig ett liv utan några problem och bekymmer, men Han har lovat att vara med oss alla dagar.

 

Enligt dina möjligheter kan du stödja mediemissionsarbetets största behov via denna länk.

Vi önskar dig Guds rikliga välsignelse, hälsa och skydd.