Storstadskampanjen i Mongoliet 2023 öppnade en anmärkningsvärd dörr för evangelisation. Genom medier, personliga vittnesbörd, kampanjböcker, offentliga evenemang och uppföljning via lokala kyrkor visade många människor intresse för att få veta mer om Jesus. Efter kampanjen fortsatte arbetet. Mediemission bidrog till att sända ut missionärer för att vägleda sökare, stötta lokala troende och hjälpa till att grunda nya församlingar. Genom Guds nåd har fem nya församlingar redan etablerats. I Ulaanbaatar fungerar nu en ny evangelikal kyrkobyggnad som en bas för utbildning, där pastorer rustas och nya missionärer förbereds för fortsatt evangelisationsarbete.
Den andliga hungern i Mongoliet är fortfarande tydlig. Vid ett julevenemang i Ulaanbaatar 2025 deltog 1 350 personer och många svarade genom bön, de sökte förlåtelse och ett nytt liv i Jesus Kristus. Tack vare detta fortsatta gensvar ingår Mongoliet nu i Mediemissions vision om ”Tre kontinenter 2026”, en målinriktad satsning för att hjälpa lokala troende att sprida det glada budskapet i Afrika, Europa och Asien. I Mongoliet förbereds en uppföljningskampanj för 2026. Denna bygger vidare på insatserna från 2023 genom att dela vittnesbörd från människor som kom till tro under den första kampanjen. Genom berättelser från deras eget land, språk och sammanhang får fler mongoler möjlighet att höra budskapet om hoppet i Jesus på ett tydligt och personligt sätt.
Indiens första storstadskampanj började i Chennai och avslutades den 15 maj 2011. Under den månadslånga kampanjen fick kampanjens kontaktcenter nästan 93 000 samtal och 45 000 personer begärde kampanjboken, medan 805 000+ besök loggades på kampanjens webbplats.
Svaret toppade med 5 000 samtal per dag. Även när telefonlinjerna bröts två gånger fortsatte kampanjen när samtalen återupptogs och programmering på bästa sändningstid och synlighet utomhus fortsatte över hela staden.
År 2016 lanserades en omfattande storstadskampanj i Colombo, Sri Lanka, som snabbt blev mycket synlig över hela staden. Utomhusreklamen bestod bland annat av reklamtavlor, banderoller och annonser på bussar, vilket kompletterades med exponering i stora tidningar, på TV och i radio under en sexveckorsperiod. Kampanjbudskapet spreds så pass brett att det väckte gensvar hos människor med vitt skilda bakgrunder, däribland ett oväntat intresse från buddhistmunkar som hörde av sig för att få kampanjboken.
Responsen kom snabbt och i stor omfattning. Vid slutet av mars 2016 hade kontaktcentret tagit emot över 50 000 samtal och beställningar av kampanjboken; de flesta kom från Colombo, men förfrågningar inkom även från övriga delar av Sri Lanka. Teamet utökades för att kunna hantera efterfrågan, det beskrevs som att 100 telefoner ringde oavbrutet under kampanjperioden och kampanjboken togs fram på flera språk, däribland 60 000 exemplar på singalesiska och 40 000 på tamilska (den fanns även tillgänglig på engelska). Kyrkorna inledde uppföljningsarbetet omgående, och rapporterade om hundratals intresserade personer per kyrka (exempelvis omkring 200 i en mindre kyrka och upp till 500 i större kyrkor).
Storstadskampanjen som lanserades i december 2010 i Katmandudalen i Nepal, använde tv, radio och utomhusreklam för att bjuda in människor att ta kontakt med lokala kyrkor.
Responsen lät inte vänta på sig: 40 000 samtal registrerades via ett kontaktcenter, och webbplatsen för "Power To Change Nepal" fick över 500 000 besök. När kyrkor över hela dalen samarbetade kring uppföljningen beskrev ledare kampanjen som en ny tid för församlingsarbetet, den förde nya människor till gudstjänsterna och öppnade dörrar för ett långsiktigt arbete.
Det första tecknet på att något utöver det vanliga höll på att hända kom på juldagen, kampanjens första dag. Bara timmar efter lanseringen inkom ett mejl från kampanjkontoret i Katmandu: ”Banderollerna och reklamtavlorna är på plats. Telefonerna ringer oavbrutet. Vi har redan tagit emot 300 samtal, och 8 personer har fattat beslutet att följa Jesus via telefonen. Vi får samtal från hela Nepal!”
År 2008 nådde storstadskampanjen Ferganadalen i Uzbekistan genom tv-sändningar och offentliga budskap. I områden där möjligheterna till öppen förkunnelse var begränsade, erbjöd medierna en väg för budskapet att spridas brett, samtidigt som tittarna uppmanades att höra av sig till kampanjens kontaktcenter.
Sändningarna nådde den uzbekiska delen av Ferganadalen, där uppskattningsvis 6–8 miljoner människor befann sig inom mottagningsområdet. När tittarna hörde av sig registrerade kontaktcentret över 3 000 samtal, vilket hjälpte människor vidare i processen genom uppföljning och vägledning om nästa steg.
Kampanjen blev en påminnelse om att hopp kan nå fram till människor, även när förutsättningarna är svåra. Genom ihärdig spridning av budskapet, tydliga inbjudningar och konsekvent uppföljning via kontaktcentret tog tusentals människor ett steg för att lära sig mer och lokala troende fick bättre förutsättningar att fortsätta samtalen även efter att sändningarna avslutats.